Heltid
Det är helt underbart att slippa vara sjukskriven och inte ha den "stämpeln" på sig att man fortfarande är sjuk.
Men att arbeta har även en baksida.
Inte bara det att det tar mycket av tiden varje dag, utan orken är precis slut när man kommer hem och det finns inte något kvar till att fixa i hemmet.
Jag förstår inte hur man ska kunna orka fixa och dona hela kvällen också när man kommer hem efter en full arbetsdag`!?
Det som är ännu värre än att hemmet smutsas igen och både smutstvätt och stryktvätt växer och fyller hela tvättstugan och man varje morgon hör från killarna- Mamma jag har inga kallingar i garderoben och det är så kallt i källaren,kan du hämta.
Det som är värre är just det att man aldrig får vara tillsammans med familjen- killarna. Mina älskade prinsar.
Jag slutar min arbetsdag oftast någonstans mellan 17-18, någon gång ibland lite tidigare och ibland lite senare, och sedan börjar sönernas och mannens träningar mellarn 17,30-19och håller på till ca 18,30-21,20
(vilket ju är lika med sovdags för de yngre herrarna!). Älste sonen och mannen tränar måndagar och onsdagar och yngste sonen tisdagar och torsdagar.
Sen kommer äntligen helgen, när vi kan umgås och vara tillsammans, eller....
Fredag kväll så somnar vi oftast tidigt alla fyra (det är älste sonen som är vaken längst)efter att ha ätit något gott och myst i TV-soffan.
Lördag, ja då måste vi ju göra det som vi inte orkat göra i veckan så inte huset gror igen precis.
Sen är det ju fotboll som sönerna tränar så det är ju oftast matcher på helgerna, förhoppnigsvis inte samtidigt utan varsin dag.....
Jaha, sen var det vardag igen
Är det meningen att livet ska vara så här????
Är det meningen att man ska vara på sitt arbete så mycket att man inte hinner träffa varken man eller barn, för att inte tala om sina vänner?????
Heltid- är det verkligen värt det?????