Två månader har gått
Två månader som bara har sprungit förbi, snabbt snabbt.
Allt har gått så bra som man bara kan hoppas på, över förväntan, även om man hade förhoppningen om att det skulle gå så pass bra, som det faktiskt har gjort.
För hur det är, även om man vet vad som KAN hända under en operation så är det ju så att man innerligen hoppas och faktiskt tror att - jag är ingen utav dom, det kommer inte hända mig.......................eller.
Ibland kan man ju faktiskt vara den som det händer för, även om jag ju faktiskt har klarat mig denna gång, vilket jag är mycket tacksam över. Värre är det för en av mina vänner som det inte alls gick lika bra för.
Måste säga att jag är mycket ledsen för din skull och för vad du har fått gå igenom, när vi nu skulle börja vårt nya liv.
Hjärtinfakt vid 35 års ålder är ju faktiskt inget som man räknar med måste jag säga, inte heller de överiga komlikationerna som du fick till följd av detta. Hoppas att du repar dig och att allt bara blir bättre!
Är det då inget som krånglar eller är tokigt?
Nej igentligen inte, det enda som jag kan ha svårt med, är att jag äter för fort ibland, vilket känns i magen................ det går helt enkelt inte att stressa längre när man ska äta, jag måste sitta ner och ta det lugnt, men det är ju ingen nackdel, utan det är väl precis så som vi alla skulle behöva känna.................jag kan inte stressäta utan måste sitta ner i lugn och ro.
Om jag stressäter, vilket har hänt framför allt på jobbet, så får jag ont i magen och det spänner och känns olustigt, så därför har jag på jobbet nu börjat lunchen med att sätta mig 5 minuter innan jag värmer maten, allt för att kunna gå ner i varv, och det funkar faktiskt.
Det andra och det som jag faktiskt kan sakna ibland är det att jag inte kan dricka ett glas vatten rakt upp och ned när jag är törstig.
Jag måste dricka ett glas klunkvis, hur törstig jag än är, det kan vara lite frustrerande, men är ju igentligen inget problem utan en vanesak. Man är ju van att kunna svepa ett glas vatten eller dyl när man är törstig, inte att det ska ta en stund för att få i sig vätskan.
Dessutom måste jag bekänna att rödvin inte är någon hitt längre...................... det svider i magen........................ett halvt glas går bra men sen säger det stop. Jag känner inte av alkoholen alls utan det är det att det svider...............vilket ju kan kännas lite tråkigt................................... men men.
Har man inte större bekymmer än detta så får man vara nöjd och glad...........................för hur det är så är jag mycket mycket lycklig över att jag har fått den här chansen till ett nytt liv och..............
JAG ÅNGRAR INTE EN SEKUND AV MITT BESLUT!
Kommentarer:
2
Hanna:
Glömde att svara på det där med restaurangkortet. Det är ett "kort" med texten: Denna person har opererats med ett ingrepp i magsäcken som starkt förminskat dess storlek. Operationen innebär att måltidernas volym starkt reducerats. Om det serveras barnportioner kan dessa många gånger vara lämpliga. Ovanstående intyg skrivs för att kunna uppvisas på restauranger, personalmatsal och liknande.
3
Bettan:
Vad gulligt av dig att nämna mig! Jag mår mycket bättre nu. Kul att det går så bra för dig Anna. Hoppas att vi kan ses över en kopp någon gång!
Va rädd om dig!// Bettan
skriven
Ja, det är verkligen konstigt att allting är så olika överallt. Här är det återbesök efter en månad, tre månader, sex månader, ett år och två år. Sen blir man utremitterad till sin vårdcentral. Skönt att läsa att du är så nöjd med operationen! Jag känner precis likadant, ångrar den inte en sekund! :D